Ingenting är så dåligt att det inte kan bli sämre. I varje fall inte om man lyssnar på alla förståsigpåare och olyckskorpar som kraxar ovanför våra huvuden. De kraxar om att hårda tider väntar, men det är ju aldrig för sent att ge upp.

Själv tycker jag mig ha hört den visan ett tag nu. Ökande kriminalitet, dyrare levnadsomkostnader och stöveltramp i regeringskansliets korridorer. Det har varnats för svåra tider och andra bullar ett bra tag nu. Flera år, faktiskt. Under tiden försöker vi vanliga dödliga förhålla oss till situationen och inte gå under av bördan som läggs på våra axlar. Vi kämpar för att behålla någon slags normalitet i tillvaron och hitta positiva händelser att hänga upp våra liv på när nyhetsrapporteringarna svämmar över av eländes elände. Det är sannerligen inte lätt att hitta guldkorn i tillvaron när ekonomin urholkas, inflationen leder till att företag går i konkurs och man till följd av detta blir av med jobbet. Olyckskorparna kraxar om klimatförändringar och krig, ja, en del kraxar om att ett tredje världskrig redan är här. Vi har bara inte märkt det…

Själv är jag en sådan som lärt mig acceptera det jag inte kan förändra. Jag har blivit riktigt bra på att leva här och nu, om jag får säga det själv. Det är inte lönt att gå och vara rädd för framtiden eller gräma sig över gårdagen. För min del är det här och nu som gäller eftersom jag inte kan förändra gårdagen och sannerligen inte vet något om morgondagen.

Jag har inga problem med att dra åt svångremmen när ekonomin kräver det. Jag är uppväxt med små marginaler och tycker bara det är en utmaning att hålla igen på mina omkostnader. För min del har pengar aldrig varit viktiga, även om det naturligtvis är viktigt att ha råd med det basala. Pengar är bara pengar, och jag vet ingen som blivit lycklig enbart av dem. Pengar är bra att ha, men har jag inga är det bra ändå, så länge jag får vara frisk.

När tiderna är tuffa är det viktigare än någonsin att ta hand om sig själv. För mår man bra själv är det lättare att fråga efter hur andra har det. Det finns många sätt att ta hand om sig själv på som inte kostar något. Promenader i naturen är gratis, skriva av sig tankar och känslor och ringa ett samtal till någon och prata bort en stund, kostar inte heller så mycket. En simtur i badhuset och bastubad är också ett sätt att ta hand om sig själv. Läsa böcker och se en bra film är också livgivande.

Under helgen som gick ställde vi tillbaka våra klockor till vintertid. Därmed kröp också mörkret in under huden och just mörkret har jag svårt att värja mig mot. Jag intalar mig att ljuset finns där i mörkret, vi kan bara inte se det eftersom det vilar.

Idag har finansministern talat om mörka tider för Sverige. Tur då att man mitt i eländet lyckats fånga Sir Väs. Ni vet ormen som rymde från akvariet på Skansen…

När olyckskorparna kraxar och breder ut sina svarta vingar ovanför mitt huvud, hukar jag och slår dövörat till. När det tjatas om andra bullar går jag hem och bakar mina egna. Mina andra bullar fyller jag med tro, hopp och kärlek.