… är nog att vara förälder. I varje fall om man är en engagerad sådan. För avvägningen mellan att älska sina barn för lite eller för mycket är svår. Vill man för mycket väl blir det fel och för lite engagemang blir också fel. Undrar om det finns någon förälder där ute som har klarat … Fortsätt läsa DET SVÅRASTE SOM FINNS …

  Att jag vann en stor summa pengar. Ni vet en sådan där gigantisk storvinst som händer andra men inte mig. Jag blev snuskigt rik i ett nafs. I drömmen kunde jag nästan känna känslan av glädjefnatt och hur tusentals fjärilar fladdrade omkring i magen i ett virrvarr av lyckorus. När jag vaknade insåg jag … Fortsätt läsa I NATT JAG DRÖMDE

Det är vad sommaren 2018 till största delen har handlat om. En sommar som blev en av de varmaste på mannaminne. På flera olika sätt. En mycket kär vän, en generation yngre än jag, förärade mig och min make i våras ett par små chiliplantor. De var väl så där en decimeter höga. Han instruerade … Fortsätt läsa VARM VÄNSKAP OCH HET CHILI

Jag undrar vart de tog vägen. Ni vet de där bullbakande, trygga, bestämda damerna som fanns runt omkring oss som var barn på femtio- och sextiotalet. De som såg till både sina egna och andras ungar. När jag var barn fanns de överallt. Det var tant Anna, tant Lilly och tant Hulda med flera. De … Fortsätt läsa BREDARSLADE TANTER

Efter den varmaste, torraste sommaren på mannaminne sitter jag här på uteplatsen och njuter av regnet som äntligen kom. Det är en alldeles vanlig måndag i mitten av augusti och jag skulle kunna tycka att det är en tråkig dag. Men alldeles vanliga, tråkiga måndagar är inte att förakta. När jag tänker efter finns det … Fortsätt läsa EN ALLDELES VANLIG MÅNDAG

Jag mötte honom på stan igår. Det var flera år sedan sist. Han var sig inte lik, jag kände inte igen honom. Borta var den sorglöse kraftkarl jag kände sedan förr. Rösten var densamma men han lät ganska uppgiven. Han berättade att han blev svårt sjuk för två år sedan och var nära att gå … Fortsätt läsa Som i en spegel

Det lämnade du efter dig när du somnade in för ganska exakt ett år sedan. Under de här 365 dagarna har det inte gått en dag när jag inte har tänkt på dig, hört dina ljud, krafset från dina tassar när klorna behövdes klippas eller dina nysningar och ditt fnysande. Du var alltid så rädd … Fortsätt läsa ETT SPÅR I UNIVERSUM