Min ledarhund, Jimmy, är sannerligen inte ”allmän egendom” I det här inlägget ska jag försöka förklara varför han inte kan få vara allas kelgris. På hans sele står det skrivet med stora bokstäver: ”STÖR EJ LEDARHUNDEN”. I min värld borde det vara fullt tillräckligt för att folk ska förstå att man faktiskt inte får röra … Fortsätt läsa SE, MEN INTE RÖRA

Så här en bra bit in i maj månad hände det sig att jag kände våren. Det tog sin lilla tid det här året, då jag totalt missade vitsipporna, vintergäcken och påskliljorna. Jag märkte inget av rapsfälten heller.  Eftersom jag har haft en ganska intensiv månad hittills, kom det sig inte bättre än att jag … Fortsätt läsa VÅREN TRÄNGER SIG PÅ

Idag, den 24 april, är det Jimmys och alla andra fantastiska ledarhundars alldeles egna dag! Alla dessa fyrbenta hjältar, vill jag hedra genom det här inlägget. De betyder så mycket för oss som inte ser och är den stora skillnaden mellan isolering och gemenskap. Det är säkert svårt att förstå för en seende vilken resurs … Fortsätt läsa LEDARHUNDENS DAG

Det är egentligen ganska enkelt att klättra uppåt. Det är bara till att sätta det ena benet över det andra. Att målmedvetet kravla sig uppåt, utan att vända sig om är lätt. Så länge man fikar efter att nå upp till svindlande höjder behöver man inte bekymra sig om vad som kommer sedan. Det är … Fortsätt läsa SVINDLANDE HÖJDER

…lycklig den som lyckan får. De här orden avslutar bönen ”Gud som haver barnen kär”. Den fick jag lära mig i söndagsskolan när jag var barn. Då ifrågasatte jag aldrig innebörden utan accepterade den rakt av, liksom. Som vuxen har jag ganska ofta hängt upp mig på orden ”lycklig den som lyckan får”. Är det … Fortsätt läsa LYCKAN KOMMER, LYCKAN GÅR…

Då hade jag nog inte suttit här fullproppad av en massa nya kunskaper om sådant jag inte hade en aning om förr. Då hade jag aldrig lärt mig så mycket om mig själv och inte heller om min omgivning. Jag hade aldrig tvingats sätta mig in i nya tekniska hjälpmedel eller ta reda på hur … Fortsätt läsa OM INTE OM HADE VARIT…

Jag har tidigare skrivit om hur det känns att plötsligt tappa synen. Hur instängd och fångad som i en bubbla av glas man känner sig. Det är svårt att beskriva känslan för den som ser, men jag har i åtskilliga inlägg pratat om att vara förpassad i en glasbubbla varifrån inget kommer ut till omvärlden … Fortsätt läsa DU GAMLA, DU FRIA