Tillhör du dem, som liksom jag, gillar människor som sticker ut? Sådana som inte är stöpta i en och samma form? Som tycker att de som ser annorlunda ut, uppträder avvikande eller har åsikter som skiljer sig från mängden faktiskt tillför livet en ny dimension? Kanske är du själv en sådan person som går din egen väg utan att se åt sidorna för att känna in vad andra tycker om dig.

Det är ganska enkelt att vara vidsynt om man inte har någon syn. Det första intrycket som påverkar oss är utseendet. Men om man inte ser får man gå förbi utseendet och i stället bilda sig en uppfattning om sina medmänniskor på ett annat sätt. Tänk så många fantastiska tillfällen till nya kontakter vi missar för att vi blir avskräckta av det vi ser.

Tänk vad tråkigt livet skulle bli om vi alla var likadana. Hur samtalsämnena genast skulle dö ut om vi tyckte exakt lika om allt. Eller om vi skulle se likadana ut! Då skulle vi inte ens veta vem som var vem.

När vi föds är vi ämnade att bli olika. Men vi uppfostras till att smälta in och våra åsikter bör inte avvika alltför mycket från omgivningen. Det börjar redan i skolan. Den som inte har samma prylar, kläder eller åsikter som sina kompisar, löper stor risk att mobbas. Så var det när jag gick i skolan, och så är det fortfarande. Rädslan att tycka annorlunda, eller ens våga säga sin åsikt följer ofta en mobbad unge genom vuxenlivet. Mobbing av oliktänkande förekommer tyvärr också i det övriga samhället. Det tycker jag är beklämmande, eftersom treklövern på ängen är så vanlig ser jag den sällsynta fyrklövern som en raritet. På samma sätt gillar jag allt som är annorlunda. Människor, växter, djur och natur, tilltalar mig om de avviker från normen.

Jag tillhörde den sortens barn som fascinerades av den valpen i en kull som inte var rastypisk. Som aldrig hade vunnit priser i en hundtävling. Där öronen var fel, täckningarna var fel, eller om den var extremt busig eller tillbakadragen. Helt enkelt den valpen som avvek. På samma sätt har jag dragits till människor som inte passar in. Vem bestämmer förresten vem som passar in och vem som inte gör det?

Föreställ dig att alla fåglar såg exakt likadana ut, sjöng på samma sätt och uppförde sig likadant varje dag, år ut och år in. Hur omväxlande skulle det vara att lyssna efter den fågeln och följa dess liv genom de olika årstiderna?
Som om den ena fågelns sång var den enda rätta? Det spelar ingen roll för mig hur fågeln låter, men jag vill ha olika. Ankans kraxande är inte direkt vackert, men jag behöver höra det. Fiskmåsens skri likaså. Ingen blir gladare än jag när jag äntligen hör göken! Även om han inte direkt sjunger vackert, så vill jag att han ska vara där. Likaväl som lärkan med sin drill. Jag vill höra dem alla, precis som de människor som inte tycker som jag.

Den här våren vill jag slå ett slag för olikheter. Du som inte sjunger samma sång som alla andra tänker jag lyssna lite extra på den här våren. Kanske kan jag lära mig något av dig. Jag behöver inte tycka om din sång, men jag behöver lära mig acceptera att den behövs.

Sångfågel lilla
Fortsätt att drilla!
Din sång säger mer än tusen ord.
Om gamla och unga tillsammans vill sjunga
Då ska det råda fred på vår jord.