ALLT ELLER INGET

Ordet ”lagom” finns inte i min vokabulär. Det är kanske inte så konstigt. Ordet existerar ju inte i något annat språk än i svenskan.  Kanske är jag född i fel land eftersom jag aldrig har lyckats ta till mig ”lagombegreppet”…

I min värld gäller fullt ös eller inget alls. Så har det alltid varit.

Det här med att ”fånga dagen” och leva i nuet blir extra svårt för en som inte vet vad som är lagom. Ändå är det just det jag försöker göra. Leva här och nu. Carpe diem!

Ha ”lagom” stora förväntningar på framtiden. Inte skena iväg i tankar och drömmar för att sedan riskera att bli besviken.  Inte heller dröja mig kvar i det förgångna med tankar som att ”det var bättre förr…

Lite då och då glömmer jag bort att det är nuet som gäller. Är alldeles för långt framme i drömmarna. Fördriver tiden med att bara vänta på att ”sedan” ska inträffa. När jag kommer fram dit, har jag oftast skruvat upp mina förväntningar så till den milda grad att risken är stor att bli besviken.

Ett exempel kan vara att hela vintern gå och längta till och hoppas på en underbar sommar. Så blir det den kallaste sommaren på 150 år och besvikelsen låter inte vänta på sig. Om jag i stället hade kunnat leva i nuet och ta en dag i taget hade jag ju aldrig blivit så frustrerad när den underbara sommaren jag förväntade mig uteblev. Om jag bara hade kunnat vara ”lagom förväntansfull”.

Eftersom jag har så svårt att vara ”Lagom”, balanserar jag oftast mellan allt eller inget. Antingen drömmer jag om hur underbart något ska bli i framtiden. Med risken att bli besviken. Eller så förväntar jag mig inget alls, med utsikten att bli positivt överraskad.

Detsamma gäller de krav jag ställer på mig själv. Jag har mycket svårt att ge mig in i ett projekt som jag redan från början vet att jag inte kommer att kunna fullfölja till 100 procent. Då avstår jag hellre och påbörjar det inte alls. Halvmesyrer är inget för mig. Allt eller inget.

Den här livsinställningen krockar givetvis ofta med min synskada och jag har ännu inte lärt mig att de begränsningar den medför innebär att jag inte längre kan prestera som förr. Därför önskar jag att jag visste vad lagom är. För att sänka prestationskraven till en rimlig nivå, utifrån vad jag kan klara av. Det är en mycket svår balansgång mellan allting och ingenting. Jag antar att det som ligger mittemellan är det som kallas ”lagom”.

Jag önskar att jag var en sådan som kunde bida min tid. Ta en dag i taget, ett ögonblick i sänder. Gå omkring och vara lagom lycklig och lagom nöjd.

Att alltid sträva efter allt är utmattande. Att inte sträva efter något alls är passiviserande. Om jag nu måste välja, kommer jag att fortsätta att sträva efter allt. Om jag inte når allt och hamnar lite under den nivån får jag väl vara nöjd. Då har jag kanske ändå nått ”lagomnivån” utan att ens fundera över det…

2 reaktioner på ”ALLT ELLER INGET

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s