Jag hörde ryktas att någon hade hittat de första vitsipporna! Det betyder att våren är på väg på allvar! Jag har nu två val: Antingen fokuserar jag på det sorgliga i att jag inte ser detta vårtecken längre – eller så fokuserar jag på att glädjas över att våren är på väg. Jag väljer det senare.

Att fokusera på glädjen i livet tränar jag mycket på. Eftersom som jag till naturen är en ganska sorgsen själ, tränar jag min hjärna att tänka bra tankar. Jag har nämligen upptäckt att hjärnan är ganska lättlurad. Om jag ständigt matar den med negativa tankar är den så dum att den köper dem. Om jag i stället bestämmer mig för att mata den med glädje och positiva tankar så luras den att tro att ingenting är omöjligt.

Om jag tittar tillbaka på veckan som gick, hände det både bra och dåliga saker. Jag fick en novell antagen på förlaget Safaro, som ska ge ut en antologi som är döpt till ”Totalstopp” och som ska handla om olika människor som sitter fast i en bilkö efter en trafikolycka. Vi är 13 olika författare som har skrivit om vad som utspelar sig i kön under tiden de sitter fast. Jag har skrivit min novell med hjälp av talsyntesen på datorn. Men jag har tävlat på samma premisser som alla andra och ingen vet att jag är synskadad. Det är något av en seger för mig, som bara haft dator med tal sedan jul. Det är glädje!

Jag var i Helsingborg på en Ipad och Iphone information och snappade upp en del nya funktioner jag kan ha nytta av. Det är också glädje.

I torsdags var jag på Må bra-mässa på Slakthuset i Malmö och hörde riktigt bra föreläsare, bland annat Mia Törnblom. Hon pratade mycket om att släppa fram sin självkänsla. Hur dumma våra hjärnor är. Matar vi dem med att vi inte duger och hela tiden jämför oss med andra så tror våra hjärnor till sist att vi är värdelösa. Riktiga tankeställare där från ett riktigt energiknippe. Glädje!

I lördags firade jag och min älskade make 45-årig bröllopsdag. Det gjorde vi i ett soldränkt Köpenhamn. På dagen gick vi på Ströget och åt en god smörrebrödslunch. På kvällen var vi ute och åt en sjurätters middag på en fin, men väldigt mörk restaurang, Den Lille Fede. Jag hade ett förstoringsglas med ljus i med mig, och med lite kärleksfull hjälp från maken gick det bra. Vi sov över på ett fint hotell och fick en god hotellfrukost på söndagsmorgonen. Det är också glädje!

De tråkiga sakerna som hände förra veckan skriver jag inte ner eftersom jag inte vill att de ska få fäste i min hjärna.

Jag ser inte vitsipporna, men jag har ändå glädje i mitt liv, därför att jag väljer att sätta fokus på den!

Ni som undrar över alla vackra bilder i min blogg som jag inte heller kan se själv, ska veta att de är tagna av Jan-Eric Boo. Han har ett gediget arkiv att ösa ur. En del av bilderna har jag sett innan jag tappade synen och kommer ihåg, andra är mer nytagna. Tack för att jag får använda dem!