Det var inte meningen att det skulle bli så, men du måste förstå. Han är stark, ung och blond, med mörka ögon som man kan drunkna i. Jag kunde inte stå emot – jag föll pladask.

Han är norrman och heter Jimmy. Vi kommer att tillbringa mycket tid tillsammans framöver för att lära känna varandra riktigt bra och bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Han kommer att följa med mig på alla mina tråkiga och långa promenader. Utan att ha tusen ursäkter för att slippa följa med. Han kommer att vara den största anledningen till att stiga upp på morgonen och följa dagliga rutiner. Han blir ett kärt ”måste” i mitt liv. Jag hoppas att du ska finna dig i att dela mig med en annan kille.

Jimmy är inte vilken ”byracka” som helst. Han är en två år gammal labrador, en ledarhund, som jag har väntat på i drygt två år. Ett tag tyckte jag att väntan var så lång att jag nästan hade gett upp hoppet om att jag någonsin skulle få en. Men nu är han här. 

Han kom tillsammans med en pigg, trevlig norska som ska vara vår instruktör och hjälpa oss att träna in promenaderna tillsammans. Det blir säkert mycket att lära, både för Jimmy och mig, men eftersom jag inte är typen som ger upp i första taget är jag säker på att vi ska hitta ett sätt att förstå varandra. Min intention är att han ska vara med mig i stort sett överallt där jag är.

Jimmy är den bästa julklapp jag kunde få. Jag önskar mig inget annat till jul. Det skulle möjligen vara att det inte blir snöfall som gör det så mycket svårare att träna ihop oss. Det är inget jag kan påverka, men önska kan jag alltid.

Förutom att Jimmy är speciell och ska fungera som mina extra ögon, ser jag framför mig hur han också kommer att kunna bli en fantastisk familjehund som kommer att sprida mycket glädje och värme i vårt lilla hem.

Sedan jag fick telefonsamtalet, för sex veckor sedan, om att det fanns en hund som skulle passa mig perfekt, har jag planerat, längtat och väntat. Förberett lagom svåra promenader för honom. Nu är jag redo. Han är så efterlängtad!

Välkommen till oss, finaste Jimmy!