I glittrande, tindrande, klara barnaögon blir jag påmind om att julen är nära nu. Önskelistan är oändligt lång från de små som ännu inte har lärt sig att man inte kan få allt man önskar sig. Förväntningarna är stora och nedräkningen till julaftonen ter sig evighetslång.

Sedan finns det de barnen vars ögon inte tindrar. I deras ögon går det bara att utläsa sorg och besvikelse. Det är de små som oroligt och genom bitter erfarenhet har fått lära sig att det inte är lönt att önska sig något eftersom det saknas pengar i familjen. Det finns fler av dessa fattiga barn i vårt land, än vi orkar med att förstå.

Ytterligare en annan kategori är de små vars ögon sedan länge har slocknat. Det är de som hela julaftonen oroligt granskar sina föräldrars personlighetsförändring, som blir alltmer påtaglig efter hand som den spetsade glöggen och ett otal snapsar konsumeras. Erfarenhetsmässigt vet dessa barn att julaftonen kommer att sluta med bråk gråt och ibland misshandel. De går där med en växande klump i magen och inväntar katastrofen som nalkas allteftersom julfirandet spårar ur.

De här barnen har inte så stora önskningar. Jag vågar påstå att de skulle vara mer än nöjda med föräldrar som väljer bort spriten under julen och firar en vit jul, i stället för att försöka köpa sina barns kärlek med mängder av julklappar.

Jag önskar att alla barn får en vit jul i år. Att alla vuxna med barn, barnbarn och barnbarnsbarn omkring sig, tänker på hur djupa spår det sätter i våra små, att få sina jular förstörda av spriten.

De som kan och vill, kan tänka på julklappshjälpen och skänka något dit för de barn som inget får, tycker jag.

Alla klarar av att inte dricka något under denna högtid, för barnens skull. Att ge de små vita jular som följer dem resten av livet är väl inte för mycket begärt? Det är väl ingen som önskar att våra små ska minnas sina barndomsjular med ångest, hela livet?  Julen borde, i första hand, tillhöra barnen.

Jag önskar er alla en riktigt God Vit Jul! Ska vi vara överens om det?